En riktigt sugig p-rulle

Häromdagen myste jag i goda vänners lag när idén om att se filmen "Sucker Punch" dök upp i någon av de närvarandes hjärna. Vi såg filmen. Jag har varit med om mycket inom filmväg, men det här var den första filmen någonsin som jag såg med känslan av "Vilken jävla flopp". Filmen handlar om...ja, vad handlar filmen om? De första 5.19 minuterna är fantastiskt bra med följande soundtrack i bakgrunden: Emily Browning – Sweet Dreams (Are Made Of This) - Sucker Punch: Original Motion Picture Soundtrack

De först 5.19 minuterna tänkte jag alltså: "Fan vad bra. Detta kommer leda till något storslaget". Tji fick jag. Sannerligen. Snälla, se den här filmen. Berätta för mig vad den handlar om. jag vill så gärna veta. En tjej som blir lobotomerad, tror att hon är på en bordell plus i Andra Världskriget? Ett mentalsjukhus som egentligen är en bordell? En porrfilm för femtonåriga onanerande pojkar? Jag vill så gärna veta. Se den. Prata med mig. Förklara för mig.

Leif GW Persson

ska sommarprata i sommar! 21 augusti klockan 13 i p1, kan man ej missa!

Jag gillar GW. Han mumlar i skägget, har rutiga skjortor och kan allt om polisen. Jag tänker mig att han har suttit på många svettiga poliskontor och klurat och lurat med andra medarbetare i olika modeller, små och tjocka, fula och snygga, glada och sura om alla möjliga och omöjliga sorters brott.

Jag tänker mig att han är lite av en filosof. Han och Hercule Poirot, hur skulle de te sig gentemot varandra? Svårt att säga men jag skulle bli lycklig om de kom bra överens. Hm.

Leif GW Persson

Söndag 21 augusti 2011 kl 13:00 Dela

NAMN: Leif GW Persson
FÖDD: Stockholm
BOSATT: Björnlunda, Sörmland
ÅLDER: 66 år
TITEL: kriminolog, författare
Tidigare Sommarvärd 2004

En av våra mest populära deckarförfattare som fått Svenska Deckarakademins pris tre gånger, senast förra året för Den döende detektiven. Har sammanlagt kommit ut med nio kriminalromaner, varav flera blivit film. Medverkar i SVT:s serie Veckans brott som fortsätter i höst. Var dessförinnan expert i Efterlyst i TV3 i många år. Utnämndes till professor vid Polishögskolan 1991 och har i egenskap av kriminolog även skrivit ett stort antal fackböcker.

Har ett passionerat förhållande till korv och tycker om att lyssna på italiensk opera.

– Jag har inte en blek aning vad programmet kommer att handla om.

Jag kollade upp den här boken, "Den döende detektiven". Beskrivning:

Lars Martin Johansson, i sin krafts dagar chef för Rikskriminalen, legendarisk mordutredare och bland sina kolleger känd som mannen som kunde se runt hörn. Numera är han pensionär och lever ett annat liv än då. Fast se runt hörn kan han fortfarande.

Stockholm i början på juli, Johansson har åkt in från landet för att uträtta ärenden. På vägen åter faller han för frestelsen att göra en avstickare till Sveriges bästa korvkiosk på Karlbergsvägen. För vem orkar köra bil till landet på fastande mage?

När han tre dygn senare kvicknar till liv ligger han på intensiven på Karolinska sjukhuset drabbad av en blodpropp i hjärnan sekunden innan han skulle hugga tänderna i sin grillade Zigeunerwurst med surkål och fransk senap. En annan Johansson och att se runt några hörn är inte längre att tänka på. Samtidigt som hans gamla liv plötsligt försöker gripa tag i honom på nytt. Hans egen läkare berättar en hemsk historia om ett tjugofem år gammalt ouppklarat mord på en nioårig flicka. Prima virke för den som kan se runt hörn men knappast något för Johansson i det skick som han numera befinner sig i.

Kul att ämnet KORV kommer upp återigen.

Jag har läst en bok av GW. Den hette "En annan tid, ett annat liv" och jag fattade ingenting, mer än att den handlade om en homofob på typ sjuttiotalet. Han pratade om korvryttare hela tiden. KORV! ÄNNU EN GÅNG!

Förövrigt säger ju GW där uppe att han inte har en aning om vad programmet kommer handla om. Det tror jag är lögn. Jag tror han kommer prata om brott och TV-medverkan och om att skriva kriminalromaner.

gästblogg by vickan

Hej alla valar! Det är Vickan som skriver! Jag sitter hemma hos Sofia i väntan på att bege mig till Julias studentmottagning. Bilden är tagen på hennes utspring tidigare idag. Jag vet faktiskt inte varför Sofia ser så beklämd ut, för det var en väldigt trevlig stämning där. Kanske grimaserar hon på grund av trängseln? Trängsel är något jag inte uppskattar. Jag försöker ju numera undvika att ge mig in i DJUNGELN (läs Nordstan) om jag inte är tvungen. Jag står helt enkelt inte ut med så mycket folk längre.

Ja, ni kanske redan har listat ut att detta gästinlägg inte har någon röd tråd. Egentligen så skriver jag mest för att Sofia är i duschen. Hon ska ju på BAL ikväll!

Jag tror jag avslutar med en liten dikt som jag skrev på tåget upp till Lidköping idag.

Mycket nöje!

och viljan att känna igen

pumpar blodet runt i kroppen

när jag andas i takt

jag är en hejdlös eld

men min kropp är stilla

och inget är nödvändigt

mer än det här

/Vickan

Med smörgåsen som partner

Här sitter jag och proppar i mig morötter från ett "knippe".

Jag tycker om ordet "kväsa". Jag vet inte exakt vad det betyder. "Tukta" enligt synonymer.se. Jag vill dock använda "kväsa" i sammanhang som "här sitter jag och kväser" alt. "Du är en riktig kväsare, haha!". Jag hoppas att det inom kort kommer att finnas en bättre synonym till "att kväsa".

Jag dansade precis runt i vardagsrummet till Påtalåten med en ostsmörgås i handen och kände mig befriad från all sorg. Att dansa runt med en ostsmörgås lite spontant måste vara det ultimata tecknet på välmående. Det kändes bra. Jag hinner tyvärr inte skriva någon längre utläggning om någonting då trädgårdsgången väntar.

Att Bryta Isen

Jag läste idag i en kokbok, som jag läst förr, ett råd. Rådet var att man, när man bjudit hem gäster på middag, inte ska vara riktigt klar med middagen när gästerna kommer. Gästerna ska istället få vara med och göra i ordning maten. Finns det gäster som inte känner andra i sällskapet är det tydligen bra att få stå och skiva bröd tillsammans för att "bryta isen".

Jag har inte riktigt reflekterat över det här med att bryta is. Det är onekligen ett talande uttryck, men det kräver ju eftertanke för att inse vad som menas egentligen.

Ju fler fester, tillställningar och samkväm jag är på och ju mer nya människor jag möter, ju mer inser jag hur viktigt det är att kunna bryta den där jävla isen. Det kan vara svårt att få kontakt med vissa människor, oklart om det är någons fel egentligen. Man kanske bara inte hittar den rätta svaga punkten i isen. Men för de flesta människokonstellationer finns det väl ett område av svag is?

Min vän Julia Ahlström har vid några tillfällen gjort en "lista på samtalsämnen" och det är onekligen skojigt, i alla fall för den typen av människor som jag brukar umgås med. Mindre skojigt är att Julia brukar skriva "pi" på samtalsämnen att ta upp med mig. Pi som i 3,14... alltså. Inte så roligt. Härom veckan talade jag exempelvis med en av Julias vänner och han sa efter en stund "Julia, nu blev det pinsam tystnad mellan mig och Sofia, hjälp!" och då svarade Julia "prata om PI!" Har jag en sådan stämpel alltså?

Här kommer några bilder som har med isbrytning att göra.

Här ser man ju tydligt att isen inte riktigt är bruten.

Här har man hittat något att samtala om som intresserar båda parter. Bra jobbat!

Här är isen antingen bruten för länge sedan, eller så är båda parter berusade.

Här kommer segertåget jao

Titta vad fint! Igår tog Elvira studenten och det var det gladaste arrangemang jag besökt på länge. Hon var så glad och det var fin stämning med mycket folk och musik och fina presenter och allt som man vill ha en solig studentdag i Göteborg. Vi blev alla väldigt sugna på student när vi såg henne hoppa på sitt flak och nästan bli mosad av halvfulla killar med irakiska flaggor.

GRATTIS ELVIRA!

Här är vi som åkte från Lidköping (minus gubben), men vi var bara en bråkdel av alla som kom för att gratulera. Som ni ser var vi ju inte lika fina som Elvira den dagen, men vi gjorde vårt bästa. Glada var vi i vilket fall.

Nu ska jag framkalla bilder från min gymnasietid. Hej!